de äldstes råd

Direktoriets författning, i sin slutliga form, byggde på ett parlamentariskt system med ett underhus, de fem hundras råd (Conseil des Cinq-Cent), och ett överhus, de äldstes råd (Conseil des Anciens) med 250 ledamöter. Ledamöterna i De fem hundra skulle vara minst 30 år och de i De äldre 40 år. Systemet med indirekta val övertogs från nationalkonventet men författningen övergav allmän rösträtt: En begränsad behörighet behövdes för att rösta och en mer kvalificerad för att kandidera.[förtydliga] När de 750 ledamöterna röstats fram valde de inom sin krets De äldre. Mandatperioden varade i tre år och en tredjedel av församlingen valdes om varje år. De äldre kunde fördröja beslut genom veto men kunde inte själva föreslå nya lagar. Författningen fastslog att regeringen skulle bestå av fem direktorer som skulle väljas bland De äldre från en lista som röstats fram av De fem hundra. En av dessa direktorer skulle avgå varje år. De olika departementen förestods av en minister som bistod direktorerna, men dessa mi